Verkstadspressar används varje dag i industrin för stansning, bockning, formning och andra moment där stora krafter utvecklas på mycket liten yta. Det gör pressar effektiva, men också extremt farliga när skydd, rutiner eller säkerhetsfunktioner brister. Dokumenterade olyckor från myndigheter och säkerhetsorgan visar tydligt att pressrelaterade incidenter ofta följer samma mönster: en person kommer in i riskområdet, maskinen rör sig oväntat, eller material kastas ut med hög kraft. Samtidigt är det lika tydligt att rätt maskinskydd i många fall hade kunnat bryta händelseförloppet innan någon skadades eller omkom. OSHA kräver också att maskiner med risk för personskada ska ha skydd som hindrar operatören från att nå farozonen under maskinens arbetscykel.
Olyckor i pressar är inte hypotetiska – de händer på riktigt
Ett dokumenterat dödsfall inträffade i USA den 20 februari 2024, när en 37-årig verktygsmakare omkom i samband med arbete vid en Ferrel 2200-tons extrusionspress. Enligt OSHA blev han fastklämd i pressområdet, och myndigheten kopplade ärendet till bland annat lockout/tagout, maskinskydd och klämpunkter. Det här är ett typiskt exempel på en pressolycka där en person befinner sig i eller intill en farozon samtidigt som maskinen fortfarande kan röra sig. (OSHA olycksdatabas)
Ett annat dödsfall inträffade i USA den 6 februari 2025, då en 30-årig maskinoperatör omkom efter att ha fastnat i en däckpress under produktion. Även detta fall visar hur snabbt konsekvenserna blir fatala när en operatör exponeras för en stängande pressrörelse utan att tillträdet till riskområdet är tillräckligt säkrat. (OSHA olycksdatabas)
Det finns också dokumenterade olyckor där följden inte blivit dödlig men ändå mycket allvarlig. OSHA beskriver till exempel en olycka från den 25 februari 2021 där en arbetare handmatade en mekanisk kraftpress och körde den med fotpedal. När handen kom in mellan verktygen amputerades tre fingrar när pressen cyklade. Den typen av skada är ett skolboksexempel på vad punktoperationsskydd ska förhindra. (OSHA olycksdatabas)
NIOSH FACE har också dokumenterat ett dödsfall i Massachusetts där en 19-årig tillfälligt anställd arbetare krossades i en semi-automatisk screen printing press. Rapporten beskriver hur den unge arbetaren hade arbetat bara två veckor på arbetsplatsen när han dog, och utredningen lyfter fram brister i bland annat avstängning och säker arbetsorganisation. Det visar att pressolyckor inte bara handlar om teknik, utan även om utbildning, instruktioner och kontroll över när maskinen får röra sig.
Ett särskilt tydligt exempel på en annan typ av pressrisk kommer från Queensland i Australien. I mars 2023 dödades en arbetare vid användning av en hydraulisk kantpress när en stor stålplåt kastades ut snabbt från maskinen. WorkSafe Queensland beskriver att plåten sprack under bockning och att en tung del av materialet träffade operatören. Detta visar att riskerna i pressar inte enbart handlar om att bli klämd, utan också om att material eller komponenter kan frigöras och slungas ut med stor kraft.
Hur hade skydd kunnat förhindra olyckorna?
Det korta svaret är att rätt skydd sannolikt hade förhindrat flera av dessa olyckor. Men det viktiga är att förstå att ”skydd” inte är en enda lösning. Olika pressar har olika riskbilder, och därför måste skyddet anpassas efter hur maskinen används, hur operatören matar material, vilken typ av verktyg som används och vilka rörelser eller kastande risker som finns. OSHA anger uttryckligen att en eller flera skyddsmetoder ska användas för att skydda operatörer och andra personer i maskinområdet från risker som point of operation, ingående klämpunkter, roterande delar och utslungat material. Exempel på skyddsmetoder som nämns är barriärskydd, tvåhandsutlösning och elektroniska säkerhetsanordningar.
I olyckan där tre fingrar amputerades i en mekanisk kraftpress är kopplingen tydlig. Om pressen hade haft ett korrekt utformat punktoperationsskydd, en lösning med tvåhandsmanöver eller annan godkänd säkerhetsfunktion som hindrade handen från att nå verktygsområdet under cykel, hade skadan sannolikt inte inträffat. Just poängen med sådana skydd är att operatören inte ska kunna ha någon del av kroppen i farozonen när pressen aktiveras.
I dödsolyckan med extrusionspressen är situationen mer komplex, men slutsatsen pekar ändå i samma riktning. Där hade inte ett enkelt fingerskydd varit tillräckligt. I stället hade säkerheten behövt byggas upp med fysiska avgränsningar, interlockade grindar, säkert tillträde till pressområdet och fungerande lockout/tagout innan någon fick gå in i riskzonen. När en person kan vistas inne i ett pressområde samtidigt som utrustningen fortfarande kan starta eller röra sig, är det nästan alltid ett tecken på att maskinskyddet och åtkomstsäkringen inte är tillräckliga. OSHA:s sammanfattning av olyckan pekar också på just machine guarding och lockout/tagout som centrala faktorer. (OSHA olycksdatabas)
Även olyckan i däckpressen tyder på att tillträdet till riskområdet inte varit tillräckligt säkrat. Där hade sannolikt en kombination av barriärskydd, övervakade dörrar eller grindar, interlocks och en säker styrning som omöjliggjorde pressrörelse vid tillträde kunnat förhindra det fatala förloppet. Den typen av skyddslösning är grundläggande när operatören annars riskerar att befinna sig där maskinen stänger eller pressar.
Fallet med kantpressen i Australien visar däremot att inte alla pressolyckor löses med traditionellt punktoperationsskydd. Här kom den dödliga skadan av att material slungades ut. Ett vanligt fingerskydd framför bocklinjen hade därför inte nödvändigtvis räckt. I det fallet hade skyddet behövt utformas för att hantera kastande material: avskärmning, säker operatörsplacering, riskbedömning av materialets egenskaper och säker arbetsmetod för just höghållfast stål. WorkSafe Queensland betonade också behovet av att inhämta korrekt information om materialet innan det formas i press brake.
Därför räcker det inte med ”någon form av skydd”
Många olyckor sker inte för att det helt saknas skydd, utan för att skyddet är fel typ, går att kringgå, är bortkopplat eller inte matchar arbetsmomentet. En press som handmatas kräver en annan säkerhetslösning än en helautomatiserad presscell. En kantpress som bearbetar höghållfast material kräver en annan riskbedömning än en mekanisk kraftpress för stansning. Därför måste skydd alltid väljas utifrån faktisk användning, inte bara utifrån maskinmodell. OSHA:s regler för machine guarding bygger också på just detta: skyddet ska vara utformat så att kroppen inte kan nå farozonen, och det ska skydda mot de risker som faktiskt finns i maskinens arbete.
För mekaniska kraftpressar finns dessutom särskilda OSHA-regler som kompletterar de allmänna maskinskyddsreglerna. De tar bland annat upp skydd av point of operation och risker från maskinkomponenter som kan gå sönder eller frigöra energi. Samtidigt framgår det att press brakes och vissa andra presstyper ligger utanför just den specifika standarden och därför måste bedömas utifrån andra krav och risker. Det är viktigt, eftersom det visar att man inte kan anta att samma skyddsprincip alltid gäller för alla typer av verkstadspressar.
Den viktigaste lärdomen från verkliga pressolyckor
De verkliga fallen visar att pressolyckor sällan är rena ”misstag” i betydelsen slumpmässiga händelser. Ofta handlar det om identifierbara och förebyggbara brister: en person kunde nå riskområdet, maskinen kunde röra sig trots tillträde, materialets beteende hade inte riskbedömts, eller avstängningsrutinerna var inte tillräckliga. Därför är den viktigaste slutsatsen också enkel: rätt skydd hade i flera av dessa fall sannolikt förhindrat olyckan eller åtminstone brutit händelsekedjan innan konsekvensen blev död eller amputation.
Avslutning
Verkstadspressar är kraftfulla maskiner som kräver respekt, men framför allt rätt säkerhetsnivå. När verkliga olyckor granskas i efterhand återkommer samma budskap gång på gång: människor ska inte kunna nå farozonen, pressen ska inte kunna röra sig när någon vistas i riskområdet, och maskinen måste vara säkrad mot både klämning och utslungat material. Skydd är därför inte en extra detalj runt pressen. Det är det som ofta avgör om en incident slutar i ett tillbud eller i en dödsolycka.
